Tankar en lördagskväll
En riktigt mysig kväll vart det! Det är helt galet att vi för fem år sedan var helt lost och inte hade en aning om vad vi ville bli och nu sitter vi här: En civilekonom, en optiker och en civilingenjör. Alla med jobb och alla med framtidsdrömmar. Jag älskar när mina utflygna vänner kommer hem för en helg i Trollhättan. Då känns det för ett ögonblick som att Trollhättan faktiskt är staden som jag vill slå mig ner i.
Jag älskar alla mina vänner som jag har runt om i Sverige. Problemet är bara att nästan inga av dem bor här i Trollhättan med mig. När jag flyttade ifrån Trollhättan 2006 så var jag en av de första som gav mig av. Då kände jag mig helt klar med Trollhättan och var helt övertygad om att jag aldrig någonsin skulle komma tillbaka. Och en efter en så valde mina vänner att lämna Trollhättan de också, det är nackdelen med att ha drivna vänner med ambitioner. Och nu, fyra år senare, så är jag tillbaka här igen. Och för första gången någonsin så känner jag mig ensam i den här staden. Med majoriteten av vännerna i andra städer så saknar man saker som alltid har varit självklara för mig. Som filmkvällar och myspromenader och shoppingrundor. Sånt där som jag har gjort så mycket det senaste åren att jag nästan varit trött på det!
Planen var aldrig att flytta tillbaka till Trollhättan. Planen var att flytta till Göteborg. Och få en grymmingkarriär. Och bo granne med mina grymmingvänner som även de skulle ha grymmingkarriärer. Och att vi skulle bli vuxna samtidigt och flytta till samma villaområde. Och få barn på samma dag och de skulle växa upp och bli bästisar de också. Typ. Men det blir inte alltid som man har tänkt sig. Så nu sitter jag här i vår hyresrätt och dregglar över drömlägenheten som vi har hittat men som egentligen är liiite för dyr, men ändå galet billig i jämförelse med vad en motsvarande lägenhet skulle kosta i Göteborg. Jag börjar mer och mer inse att vi faktiskt är två nu. Den där ringen på fingret gör det svårt att missa det. Och när ena halvan verkligen inte vill bli en storstadsbo så får man anpassa sig och göra det bästa av situationen. Som att faktiskt utnyttja att jag har hela min härliga familj inom en mils radie och boka in dejter med mina vänner så fort de bestämmer sig för att komma hemmåt. Och stanna kvar i Göteborg efter jobbet ofta och träffa alla vänner som finns där. Och spendera tid och boka in saker med de vänner som fortfarande finns kvar i Trollhättan.
Men framförallt måste jag se till att hitta nya vänner här. Om vi faktiskt seriöst funderar på att köpa en lägenhet här så kan jag ju inte i smyg fundera på att flytta någonannanstans.
Men hur träffar man nya vänner när man inte pluggar och har alla arbetskamrater i en annan stad?
Det är så lätt när man är student. Då blir man från dag ett ihopföst med andra männsikor som är precis lika vänsökande som en själv och man tvingas samarbeta och göra grupparbeten. Jag har visserligen anmält mig till en kurs som börjar om några veckor. Men det är en danskurs så där kommer det nog inte att ges så mycket tid till att vara social... Någon som har något tips?
Detta blev ett lite djupare och väldigt mycket längre inlägg än vad som vanligtvis syns här på bloggen, men det är skönt att få skriva av sig lite. Nu ska jag mysa ner mig bredvid världens bästa. För även om jag behöver få träffa mina vänner ibland så vet jag att så länge jag är med honom så löser sig resten på ett eller annat sätt.
Jag saknar dej! Jag saknar shoppingrundor med dej när jag tvingar dej att köpa saker så att roy blir sur (hahaha), jag saknar att se på stolthet och fördom med dej... Vi hann aldrig ta den där pooldagen hos naken heller...
<3<3<3
Ja du, jag undrar detsamma. Jag flyttade hit från Örebro för 1,5 år sedanoch Trollhättan är långt ifrån min dröm. Väldigt långt ifrån min dröm faktiskt ;)
Men nu bor jag ju här och har insett att jag får försöka göra det bästa av det. Men det är svårt, det känns som att ju äldre man blir desto svårare blir det att träffa nya vänner. Jag säger som du, var träffar man dom om inte genom skola eller jobb?
Var har ni hittat drömlägenheten förresten? Inne i stan? :)
Jo jag tänkte på en sak. Eftersom vi är lite i samma sist kanske du har lust att ses någon gång? En fika eller promenad kanske? :)