In too deep.
Igår tog jag mig vatten över huvudet...
Jag ringde Carro efter jobbet och undrade om vi skulle hitta på något. Hon sa att hon skulle grilla med Alecx och "några av Alecx kompisar" men att jag gärna fick följa med om jag ville... Och det ville jag, för jag kände inte för ännu en kväll ensam hemma.
Men vad jag inte tänkte på var att Alecx kompisar = mitt ex och hans kompisar. Det var ju faktiskt så jag lärde känna Alecx, genom mitt ex, även om jag nu tydligen hade glömt bort det igår. Så när jag kom till grillningen var mitt ex plus alla hans kompisar plus deras flickvänner där. Och jag, Alecx och Carro förstås. Det kändes så fel och stelt och konstigt. Det kändes som om tiden flyttades tillbaka tre år och allt var precis som då. Några flickvänner har bytts ut mot nya, men i det stora hela så var det samma folk. Och de enda som inte hade sina respektive med sig var jag, Carro, Alecx och exet. Det var en minst sagt konstig kväll och redan vid tio åkte jag och Carro hem eftersom "jag skulle upp tidigt och jobba dagen efter". Det skulle jag ju också. Så jag behövde inte ens komma på någon lam ursäkt. Men det är inte så att jag och exet är ovänner. För det är vi inte. Tror jag? Och när vi träffas ute på krogen så kan vi umgås, iallafsll hälsa på varandra och vara artiga och trevliga. Men då är ju jag med mina kompisar och han är med sina. Igår kändes det på nått sätt som om jag kom och trängde mig på. Nä, i fortsättningen ska jag hålla mig undan.
Men en sak var bra med igår: Det fick mig bara att längta ännu mer!
Jag längtar till Karlstad och folket där!
Och jag längtar efter vår lägenhet!
Och jag längtar efter att bli sambo!
Ja, jag längtar tillochmed efter tentaplugget!
Och jag längtar massor massor massor efter älsklingen.
Jag ringde Carro efter jobbet och undrade om vi skulle hitta på något. Hon sa att hon skulle grilla med Alecx och "några av Alecx kompisar" men att jag gärna fick följa med om jag ville... Och det ville jag, för jag kände inte för ännu en kväll ensam hemma.
Men vad jag inte tänkte på var att Alecx kompisar = mitt ex och hans kompisar. Det var ju faktiskt så jag lärde känna Alecx, genom mitt ex, även om jag nu tydligen hade glömt bort det igår. Så när jag kom till grillningen var mitt ex plus alla hans kompisar plus deras flickvänner där. Och jag, Alecx och Carro förstås. Det kändes så fel och stelt och konstigt. Det kändes som om tiden flyttades tillbaka tre år och allt var precis som då. Några flickvänner har bytts ut mot nya, men i det stora hela så var det samma folk. Och de enda som inte hade sina respektive med sig var jag, Carro, Alecx och exet. Det var en minst sagt konstig kväll och redan vid tio åkte jag och Carro hem eftersom "jag skulle upp tidigt och jobba dagen efter". Det skulle jag ju också. Så jag behövde inte ens komma på någon lam ursäkt. Men det är inte så att jag och exet är ovänner. För det är vi inte. Tror jag? Och när vi träffas ute på krogen så kan vi umgås, iallafsll hälsa på varandra och vara artiga och trevliga. Men då är ju jag med mina kompisar och han är med sina. Igår kändes det på nått sätt som om jag kom och trängde mig på. Nä, i fortsättningen ska jag hålla mig undan.
Men en sak var bra med igår: Det fick mig bara att längta ännu mer!
Jag längtar till Karlstad och folket där!
Och jag längtar efter vår lägenhet!
Och jag längtar efter att bli sambo!
Ja, jag längtar tillochmed efter tentaplugget!
Och jag längtar massor massor massor efter älsklingen.
Kommentarer
Trackback