The little devil in me.
Idag, eller alldeles nyss egentligen, har jag gjort en sak som är så pinsam att jag inte ens vet om jag vågar skriva det här. Eller nä, riktigt så pinsamt var det kanske inte.
Innan jag berättar historien om den lilla djävulen i mig som kommer fram ibland så behöver ni läsare en kort bakgrundsbeskrivning av hur det blev som det blev. Jag hade en helt sjukt dålig dag på jobbet. En himla massa arga och besvikna kunder som öste ur sin galla över lilla mig. Droppen som fick allt att rinna över var en hel jä*lig liten kund som jag pratade med precis innan jag slutade. Den lilla dryga idioten hade själv gjort fel men vägrade inse det och hade en översittarattityd som fick mig att klicka helt. Inte mot kunden såklart. Mot honom var jag trevlig och tillmötesgående, men samtidigt så satt jag och skakade av ilska. Och på vägen hem så grät jag en skvätt för att jag var så arg. På grund av honom så fick jag jobba över en halvtimme. Och sitta och argumentera med en idiot som inte ens lyssnade på mig för att jag var "Ung, tjej och oerfaren" och "Inte torr bakom öronen" och "Inte normalbegåvad" och jag var även korkad, idiot och självisk.
Sen kom jag hem och kommer hem till en lägenhet där det råder fullt kaos just nu för att jag håller på att packa massor. Och då kom jag på att jag hade tvättid, en tvättid som jag har väntat på i typ en vecka eftersom det alltid är så fullbokat i min tvättstuga. Så jag samlar ihop min tvätt och går ner till tvättstugan och då upptäcker jag att det är någon som har tagit min tvättid!!! Stulit tvättiden som jag har väntat på så länge!! Och det var då den lilla djävulen kom fram i mig. Jag vräkte upp tvättmaskinerna som var i full gång. Rev ut de blöta äckliga urtvättade kläderna och lade dem i en hög på det smutsiga golvet precis innanför dörren till tvättstugan. Högst upp på högen lade jag en fin liten lapp där det stod "Du missade nog att tvättstugan var bokad...". Och plötsligt så kändes allt mycket bättre. Och min bittra min byttes ut mot ett elakt litet flin. Sen satte jag igång tvättmaskinerna igen, med min tvätt i, och sen så gick jag upp till min lägenhet igen.
Och nu sitter jag här och känner mig jättedum... Det där var ju ganska barnsligt och omoget gjort... Och tänk om ägaren till tvätten är där när jag kommer ner till tvättstugan igen?! Han måste ju vara svinförbannad?! Huu.... Jag är så dum!!
Innan jag berättar historien om den lilla djävulen i mig som kommer fram ibland så behöver ni läsare en kort bakgrundsbeskrivning av hur det blev som det blev. Jag hade en helt sjukt dålig dag på jobbet. En himla massa arga och besvikna kunder som öste ur sin galla över lilla mig. Droppen som fick allt att rinna över var en hel jä*lig liten kund som jag pratade med precis innan jag slutade. Den lilla dryga idioten hade själv gjort fel men vägrade inse det och hade en översittarattityd som fick mig att klicka helt. Inte mot kunden såklart. Mot honom var jag trevlig och tillmötesgående, men samtidigt så satt jag och skakade av ilska. Och på vägen hem så grät jag en skvätt för att jag var så arg. På grund av honom så fick jag jobba över en halvtimme. Och sitta och argumentera med en idiot som inte ens lyssnade på mig för att jag var "Ung, tjej och oerfaren" och "Inte torr bakom öronen" och "Inte normalbegåvad" och jag var även korkad, idiot och självisk.
Sen kom jag hem och kommer hem till en lägenhet där det råder fullt kaos just nu för att jag håller på att packa massor. Och då kom jag på att jag hade tvättid, en tvättid som jag har väntat på i typ en vecka eftersom det alltid är så fullbokat i min tvättstuga. Så jag samlar ihop min tvätt och går ner till tvättstugan och då upptäcker jag att det är någon som har tagit min tvättid!!! Stulit tvättiden som jag har väntat på så länge!! Och det var då den lilla djävulen kom fram i mig. Jag vräkte upp tvättmaskinerna som var i full gång. Rev ut de blöta äckliga urtvättade kläderna och lade dem i en hög på det smutsiga golvet precis innanför dörren till tvättstugan. Högst upp på högen lade jag en fin liten lapp där det stod "Du missade nog att tvättstugan var bokad...". Och plötsligt så kändes allt mycket bättre. Och min bittra min byttes ut mot ett elakt litet flin. Sen satte jag igång tvättmaskinerna igen, med min tvätt i, och sen så gick jag upp till min lägenhet igen.
Och nu sitter jag här och känner mig jättedum... Det där var ju ganska barnsligt och omoget gjort... Och tänk om ägaren till tvätten är där när jag kommer ner till tvättstugan igen?! Han måste ju vara svinförbannad?! Huu.... Jag är så dum!!
Här riskerar jag att stöta på en mycket arg granne...
Kommentarer
Postat av: Cosmic Moose
Helt förståeligt. Vet inte om du hade behövt lägga tvätten på golvet kankse...men helt förståeligt.
Trackback