Pinsamt!!
Sen jag kom upp till Karlstad i förrgår så har jag blivit en riktig soffpotatis.. Vist, jag har packat upp massor och fixat i ordning i lägenheten. Men större delen av tiden har spenderats i sängen med boken jag håller på att läsa just nu. Är verkligen helt fast i den och jag måste ha läst klart den tills på fredag för jag har lånat den av Roys mamma så jag tänkte passa på att lämna tillbaka den på fredag när Roy + hans pappa kommer hit.
Men jag fick nästan dåligt samvete förut idag när Roy ringde och undrade vad jag hade gjort idag.. För jag hade verkligen inte gjort någonting! Hade knappt gått upp ur sängen än och då var klockan typ ett! Så då fick jag ett ryck, duschade, fixade mig och åkte ner på stan. Och trots att jag har gett migsjälv shoppingförbud just nu så hittade jag en jättefin blå tröja på Gina som jag inte kunde motstå.
Det bästa var att efter en stund, precis när jag tänkte "Nu hade det varit lagom att åka hem" så stod det en buss och väntade på mig. Eftersom jag bor precis vid universitetet nu så går det bussar till mig typ hela tiden.. På bussen så satt jag och var nöjd med migsjälv. Jag tänkte på den fina tröjan, och på hur fint det hade blivit i lägenheten och dagdrömde lite allmänt om hur de närmsta veckorna kommer att bli. När bussen kom till universitetet så flinade jag lite åt alla utbytesstudenter som gick omkring och hade rundturer i små grupper utanför skolan. Sen åkte bussen förbi infarten till mataffären som ligger i vårt område och då log för migsjälv och tänkte på hur skönt det var att ha så mycket närmare till affären. Och sedan åkte bussen vidare, på håll såg man Roys gamla lägenhet.. Skönt, tänkte jag, dit kommer jag inte att behöva gå nån mer gång mitt i natten. Men... vänta nu! Bussen!? Vad GÖR jag?! Jag skulle ju ha gått av bussen vid universitetet!!!!! Och precis när den tanken hade slagit mig så susade bussen förbi ännu en hållplats. Nästa hållplats var min gamla hållplats, vid min gamla lägenhet, som ligger i helt fel ände av mitt bostadsområde. Och hade detta hänt en vanlig person så hade historien slutat här. Jag hade fått bita i det sura äpplet och gått den extra kilometern hem med matkassarna jag släpade på eftersom jag hade passat på att handla mat när jag ändå var nere på stan. Men att gå av bussen på fel hållplats kan hända vem som helst som lixom jag är lite klantig, eller som dagdrömmer alldeles för mycket... Det hade knappast ens varit värt att skriva här på bloggen.
Men eftersom det är Maria vi pratar om.. Så hade jag, såklart, inte turen att bara kunna slinka obemärkt undan från mitt gamla bostadsområde. Nä, jag hade knappt hunnit av bussen förän jag stötte på mitt Ex. Eller, jag vet inte om jag kan kalla honom för ett ex.. för vi var aldrig tillsammans, men vi dejtade i några månader precis innan jag träffade R. Till historien hör att stämningen mellan oss är lite "kylig". Det tog slut för att jag fick höra att han hade sagt till en av våra gemensamma kompisar att han kunde tänka sig att bli seriös med mig om jag gick ner 30 kilo... Men nu i höst ska vi läsa samma kurser så vi har försökt att iallafall vara lite artiga mot varandra den senaste tiden.. Efter att vi hade klarat av standardfraserna: "hejhurmårdu?jotackbrahurmårdusjälv?joodetärbra" Så kom såklart frågan: "Men vad gör du här? Har inte du flyttat?" Och jag tänkte vara lite smart, jag ville absolut inte erkänna att jag hade klantat mig, dagdrömt så mycket att jag glömde att gå av bussen, så jag drog till med en smart kommentar: "Ehh... jag är bara ute och går lite! Har ju inte vart här på hela sommaren.."
Ex: "Med matkassar?"
M: "Va?"
Ex: "Är du ute och går med massa matkassar?"
M: "Ja.... hehe... tränar armmusklerna vettu.."
Ex: "Men jag såg ju att du klev av bussen?"
M: "Va?"
Ex: "Ja... jag såg ju att du precis klev av bussen... Är det din syn på motion?! Att åka en tur med bussen? hahaha! Nä, nu måste jag vidare! Ha det bra!
Och kvar stod jag som ett fån. 1 - 0 till honom.. eller, vid det här laget är det nog snarare 10 - 0 till honom.. grrrrrrr! Jag hatar att han alltid får mig att känna mig så... korkad! Som om jag vore hans lillasyster eller något!
Jaja, när jag äntligen hade konkat hem maten så blev det iallafall lite mer fart på mig! Har bakat bullar! Både kanelbullar och vaniljbullar! Så nu ska jag gå och titta på film, äta nybakade bullar och morra lite till över hur jobbigt det kommer att vara att gå i samma klass som "exet" hela hösten. Tur att en termin bara är 20 veckor...
ææææh!haha:) Klantfitta som sara hadde sagt!
men ærlig talt! håper m selv var ute og gikk for å gå av seg noen av de 100 kiloene som sitter fast på bakenden hans!