Grattis på födelsedagen!
För fyra år sedan så var mitt liv uppochner. Jag hade fullt av röriga relationer runt omkring mig med killar och vänner och familj och jag var minst sagt ur balans. Jag var allmänt osäker på varför jag egentligen flyttade till Karlstad och vart jag var påväg i framtiden och framförallt så kände jag mig väldigt väldigt ensam trots att jag hade fullt av vänner runt omkring mig. Jag var så beroende av att alltid ha någon nära mig. Jag som alltid har behövt "egentid" klarade för första gången i mitt liv inte av att vara ensam eftersom jag hade så många tankar som snurrade i huvudet som jag inte ville ta tag i. Jag minns inte så jättemycket från den våren förutom en himla massa minnesbilder från fester. Jag antar att jag hade myskvällar med vänner och tentapluggade och tränade och gjode normala saker också men mest så minns jag allt festande. Herregud vad mycket jag festade. Och herregud vad mycket pengar som bara är borta på grund av det! Exempel: Blogginlägg från mars 2007
Och mitt i allt det där virrevarret av känslor så dök Han upp. Den där lugna killen med snälla ögon som faktiskt lyssnade på mig utan att dömma mig och utan att vilja förändra mig. Han som alltid fanns där när jag behövde prata. Han som pratade alldeles för mycket om sport och som gjorde mig helt galet svartsjuk genom att nämna sin exflickvän i varannan mening. Han som drog med mig i en foxtrot på krogen och som lyckades bjuda mig på en middag som bestod av ungefär alla ingredienser som jag inte gillar. Han den där som jag bestämde mig för att skicka ett helt oskyldigt grattis-SMS till för fyra år sedan (som jag aldrig fick något svar på....). Han den där som kom och mötte mig mittinatten när jag var rädd för att gå hem själv från festen och som följde mig till dörren och sa godnatt och gick hem till sig själv igen. Han den där som några månader senare stal mitt hjärta och som fortfarande inte har lämnat tillbaka det. Han som låter mig vara fri och flyga iväg på alla äventyr som jag känner att jag bara MÅSTE få göra, men även han som drar mig tillbaka till jorden igen när jag svävar iväg för långt ifrån verkligheten. Han som fick mig att hitta tillbaka till migsjälv igen. Han den där som jag får krypa ner och lägga mig bredvid ikväll och som gör mig
pirr-i-magen-lycklig (nästan) varje dag.
Han den där som fyller 27 år idag och som jag älskar mest i hela världen!
Grattis min fina älskling! Hoppas att jag får fira många många fler av dina födelsedagar med dig!
Bild från när Roy var på besök under mitt London-äventyr.
Åh vad du är underbar Maria! Du lyckades få mig att fälla tårar, glädjetårar över att min fina bror har en sån underbar person i sitt liv som dig Maria! Ses snart!