Som besökare på samtycker du till användandet av s.k. cookies för att förbättra din upplevelse hos oss.
  • bloglovin
  • Start
  • Arkiv
    • Maj 2012
    • April 2012
    • Mars 2012
    • Februari 2012
    • Januari 2012
    • December 2011
    • November 2011
    • Juli 2011
    • Juni 2011
    • Maj 2011
    • April 2011
    • Mars 2011
    • Februari 2011
    • Januari 2011
    • December 2010
    • November 2010
    • Oktober 2010
    • September 2010
    • Augusti 2010
    • Juli 2010
    • Juni 2010
    • Maj 2010
    • April 2010
    • Mars 2010
    • Februari 2010
    • Januari 2010
    • December 2009
    • November 2009
    • Oktober 2009
    • September 2009
    • Augusti 2009
    • Juli 2009
    • Juni 2009
    • Maj 2009
    • April 2009
    • Mars 2009
    • Februari 2009
    • Januari 2009
    • December 2008
    • November 2008
    • Oktober 2008
    • September 2008
    • Augusti 2008
    • Juli 2008
    • Juni 2008
    • Maj 2008
    • April 2008
    • Mars 2008
    • Januari 2008
    • December 2007
    • November 2007
    • Juni 2007
    • Maj 2007
    • Mars 2007
    • Februari 2007
    • December 2006
    • November 2006
    • Oktober 2006
    • September 2006
    • Augusti 2006
    • Juli 2006
  • Miagraphy

    Pendlar-Maria 2.0

    I morgon har jag varit anställd på banken i ett halvår. Hjälp vad fort tiden går! Det innebär att jag även har varit pendlare i ett halvår och äntligen så känns det som att jag har anpassat mig till pendellivet!   

    Exempel:
    - Jag tycker inte längre att det är pinsamt om jag råkar sova med öppen mun på tåget (det är dock fortfarande pinsamt att upptäcka att jag även har dregglat och snarkat)
    - Jag tycker inte att det är hela världen om tåget är en halvtimme sent (jag blir dock fortfarande galen när jag måste åka ersättningsbuss)
    - Jag ger inte längre mördarblickar till personer som försöker prata med mig på tåget (jag tänker dock fortfarande "herregud, snälla skjut mig!" när 50+ gubbar vill diskutera bankbonusar (förlåt Peter, menar såklart "mogna män"))
    - Jag blir inte längre irriterad när folk tycker att deras handväska förtjänar en egen plats på tåget (jag kan dock fortfarande låta mitt dåliga morgonhumör gå ut över den stackars väskägaren om vederbörande inte flyttar den när jag frågar om platsen är ledig)
    - Jag blir inte längre grinig när mobilen tappar täckning i tunneln som är efter halva resan (jag sover typ hela vägen nu iallafall)
    - Jag har lärt mig att man måste acceptera att människor luktar illa, har på sig för mycket parfym, pratar alldeles för högt, leker med mobilens ringsignaler, klagar på allt, är otrevliga och knör (men man får tänka hatiska tankar om dem i smyg)   

    Så man skulle kunna säga att jag har anpassat mig lite iallafall och blivit lite mer tolerant mot andra konstiga pendlare. Jag har helt enkelt blivit Pendlar-Maria 2.0.

     
    2011-02-23 @ 18:06:27 Me, Myself and I! Permalink


    Kommentarer

    Kommentera inlägget här:

    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback